Från labbet

Bakgrund

Under Prototypveckan i September bestämde sig Kristina, Nils, och Philipp att bygga två pomodoro-timers med en nostalgisk tvist. Teamet använde sig nämligen av gamla bordstelefoner från 50-talet, tagna direkt från Uppsala-kontorets egen retroinspirerade inredning.

Förhoppningen var att de charmiga telefonerna skulle locka de anställda att använda Pomodorometoden oftare och på det sättet skapa mer engagemang och förhöjd produktiviteten.

Processen

Med idéen och målsättningen spikad började kollegorna ta isär de två telefonerna för att få en djupare förståelse för deras funktion. Till deras förvåning insåg de snabbt att funktionaliteten var ganska enkel.

Prototyparna påbörjade arbetet med att bygga timer med att först identifiera vilka hårdvarukomponenter som behövdes för projektet. Led-lampor, en buzzer, och en LCD-skärm var några av de saker som blev adderat till listan.

Teamet insåg snabbt att själva vevdelen var en av de viktigaste funktionerna för att få timern att fungera. Efter att ha löst denna del kunde de fokusera på roligare funktioner, som ringsignaler och textmeddelanden på LCD-skärmen.

Kristina, Nils, och Philipp delade upp uppgifterna baserat på de olika komponenterna, men arbetade också mycket tillsammans för att dra nytta av allas kunskap och erfarenheter.

Utmaningarna

Det fanns många saker att ta i beaktning, och då särskilt när det handlade om den äldre hårdvaran, eftersom det var svårt att felsöka när något inte fungerade som det skulle. Detta var självfallet oundvikligt, vilket prototyparna visste på förhand, och därför hade de flera enheter tillgängliga om en gick sönder.

Initialt ville Philipp, Nils, och Kristina verkligen återanvända så mycket av den ursprungliga hårdvaran som möjligt, och då särskilt klockan, men en brist på spänning gjorde det svårt. Efter att man använt en servomotor med tillhörande kläpp i ett försök att härma själva rörelsen som gör att klockan ringer så förstod gruppen att det var för komplicerat att programmera då servomotorn inte riktigt kunde hålla koll på sin position. I det skedet bestämde man sig därför för att slopa klockan helt och hållet och istället använda en buzzer. Det positiva med den ändringen var att man nu kunde använda unika ringsignaler och en potentiometer för att justera volymen.

Resultat / Lärdomar

De tre prototyparna tyckte det var både roligt och lärorikt att arbeta med gammal teknologi, och fann det fascinerande att kombinera den föråldrade tekniken med nya lösningar.

När det kom till lärdomar så insåg man snabbt att det var väldigt viktigt att löda ihop allt ordentligt för att minimera risken för lösa anslutningar.

Slutligen upplevde gruppen att processen med att noggrant välja komponenter som var kompatibla med den ursprungliga kapslingen var en rolig och stimulerande utmaning.

Framtida Åtgärder

Om mer tid funnits hade prototyparna gärna jobbat med de ursprungliga mikrofonerna och högtalarna. En rolig idé var då att försöka få till en röst som läste upp den återstående tiden när man lyfte luren. Man var även intresserad av att lägga till trådlösa anslutningar för fjärrstyrning och röstigenkänning för röststyrning.